lakritsstang

Inledningen ;

 Återigen drar jag det vassa bladet över underarmen. Huden delar på sig, den lilla underbara strimman av blod smyger sig ut och smärtan ilar igenom hela kroppen. Den stunden av tystnad är ovärderlig. Typ som fösta blosset på en cigarett när man inte rökt på över ett dygn. Då man drar in luften långsamt och andas med alla celler i kroppen, känner hur allt blir förgiftat. Det går inte att beskriva, men man flyger. Allt blir bara en dröm och man har fullständig kontroll över allt. Varenda molekyl i hela universum är under din makt. Men sen efter bara en sekund är man tillbaka i mardrömmen som kallas verklighet
     Det är så underbart lättnande. Jag vet mycket väl att det är fel, dåligt och hemsk, men för den där enda sekunden av lycka är det värt det hundra gånger om. Det är dess värre omöjligt att förklara för omvärlden för de ser bara det hemska. Om de bara förstod hur underbart det är.
     Jag känner hur magen kurrar, men nej, jag slår till den och sväljer några gånger. Mat är inte bra, jag gillar hunger. Revben och höftben ska fram!

 Medan jag återigen flyger bort tänker jag på honom, henne, dom. Mitt liv är i värdelöst, men jag kämpar kvar för dom.