lakritsstang

Jag kanske falller?

Faller jag för dig?

Underbart vore det!

Tyvärr är verkligheten inte alltid lika vacker som den verkar, allt kan inte bli perfekt. Man mister någon man älskar. Är det värt det? Vissa stunder, utan tvekan, men ibland vet jag inte. Hatar detta. Jag vill som fan men samtidigt är jag rädd. Jag vill låta tiden ta hand om alla problem men tyvärr måste jag snart hoppa på tåget igen innan verkligheten blir till en dröm, en mardröm som är förklädd till en dans på rosor. Taggarna är svåra att se även fast det finn tusen i varje steg jag tar. Hatar detta!

Jag vill veta nu, inte sen inte så småningom. Jag vill vara lycklig utan att ha den minsta skuggan i mitt liv. Varöfr kan det inte bara få lysa ljus? Alltid finns det lite skugga och det är just den skuggan som kan komma att bli mitt slut. Jag orkar inte!

Ännu ett tag låter jag tåget med tiden åka iväg, jag får hoppa på¨vid nästa hållplats...